Den moderna staten har tre viktiga särdrag – territorium, suveränitet och gränser (Storey 2012). Den mark som tillhör en stat kallas för territorium och är bestämd genom gränser. En statssuveränitet, dess legitima politiska makt, innefattar området inom dess gränser, dvs. territoriet (Flint & Taylor 2018). David Storey (2012:8) beskriver territorialitet som ”det rumsliga uttrycket för makt” [reds. övers.]. En del menar att gränser inte betyder lika mycket ju mer globaliserad världen blir. Storey föreslår att den rumsliga uppdelningen likväl kommer fortsätta att vara viktig framgent och att ”processerna för kontroll och konflikt om delar av geografiskt utrymme är centrala frågor för politisk geografi” [reds. övers.] (Storey 2012:8). Colin Flint och Peter J. Taylor (2018) instämmer i detta men menar samtidigt att staternas makt omförhandlas i och med globaliseringen, vilket exempelvis EU utgör exempel på.
Ur ett imperialistiskt perspektiv kan många dragna statsgränser förklaras av att territorier fördelats mellan stora politiska ledare för att förena större strategiska intressen. Så skedde bland annat genom Wienkongressen och Berlinkongressen (Blacksell 2006 se Storey 2012). Territoriella gränser är bestämda med antagandet att t.ex. etnisk eller nationell identitet är oproblematiskt för frågan (Fall 2010 se Storey 2012). Naturligtvis är så inte fallet. Gränser stater emellan är inte bara linjer på en karta. Storey (2012) menar att önskan att kontrollera territorier måste ses ur ett holistiskt perspektiv. Det handlar om maktförhållanden snarare än enbart någon biologisk, naturlig drift hos människan. Det är politiska ageranden att bilda och kontrollera ett territorium, liksom att överträda dess gränser eller att göra motstånd. Enligt Robert Sack (1986 se Storey 2012) kan kontrollen över geografiskt utrymme användas dels för att hävda eller bibehålla makt, dels för att stå emot en dominerande grupps makt. Vidare, vad gäller de fall det rör sig om ett mellanstatligt system, ger en stats ökande storlek alltid den följden att en eller flera andra stater antingen minskas territoriellt eller blir helt uppslukade (Storey 2012).
När en gräns sätts genom politiska ageranden får de både sociala och kulturella konsekvenser för de som bor och lever inom gränszonen, allt från olikheter i jordbruksmetoder till lönenivåer. Hamnar man på ”rätt” sida kan man få det bättre än tidigare, hamnar man på ”fel” sida sämre. Dessutom tas det inte hänsyn till människors egendomar när en gräns dras, vilket kan resultera i att en familjs egendom delas i två (Storey 2012). Som Storey (2012:49) skriver sträcker sig betydelsen av gränser ”från den globala betydelse som fästs vid Berlinmuren under senare delen av 1900-talet, till den lokala men väldigt verkliga separationen av människor i städer som Nogales och andra orter och städer längs med USA-Mexico-gränsen” [reds. övers.].Territorier och upplevelser av dessa kan även spela en viktig roll för människors identiteter (Storey 2012). Man kan ha historisk anknytning till viss mark eller kulturell (Flint & Taylor2018). Det är således ofrånkomligt att gränser konstant ändras p.g.a. territoriella konflikter. Lika väl som den exakta gränsen för en plats kan vara skäl för stridigheter kan en viss gräns själva existens utgöra orsak till konflikt (Storey 2012).
Förutom de tre för en stat viktiga särdragen territorium, suveränitet och gränser, lägger Flint och Taylor (2018) till konceptet huvudstad som mest uppmärksamhetskrävande. En stats huvudstad utgör kontrollcenter för statens territorium, fokus för politiskt beslutsfattande och mycket mer. Territorier i mellanstatliga system har dock varit för stora för att endast kunna kontrolleras från staternas huvudstäder. Sådana staters territorier har därför delats upp på olika sätt för att kunna delegera kontroll. I Europa t.ex. har stater delats in i lokala och regionala områden. Ofta har områdena fått neutrala namn efter floder, berg och sjöar för att undvika att nya regionala identiteter ska uppstå. Sådan indelning av en stat påverkar inte på något sätt statens suveränitet. Det gör däremot federala uppdelningar av en stat på så sätt att de delas mellan olika geografiska skalor, samt partitioner av en stat vilket innebär geografisk delning av suveränitet vilket skapar två eller fler stater istället för en (Flint & Taylor 2018).
Huruvida en stat bibehåller sin territoriella integritet beror på mänskliga faktorer hos de som bor inom statens gränser, såsom regionala ojämlikheter, etnisk mångfald och språkskillnader. Vad som gör en stat mer eller mindre stabil i frågan är huruvida en viss grupp ser sig som så pass sammanlänkade att de känner sig som en ”nation” som har rätt till sin egen stat (Storey 2012). ”Staten kan främst ses som en politisk enhet med nationen som en mer kulturell konstruktion” [reds. övers.] (Storey 2012:31). Ju mer sammanhängande nationen är med staten, desto mer stabil är staten. Det är alltså inte statens existens som kan komma att ifrågasättas men däremot dess storlek (Storey 2012).
Inom begreppet ”territorium” torde inte bara de välkända rum som stater utgör rymmas, vilka är formade genom avsatta, legala gränser. Storey (2012) föreslår att territorium bör ses som valfritt avgränsat utrymme, där även informella sådana ingår och att samtliga kan uppleva stridigheter. Större städer är ofta rumsligt uppdelade av befolkningen i zoner som återspeglar exempelvis välstånd, klass eller etnicitet och kriminella gäng eller ligor kan ha olika bestämda områden som de har kontroll över. Samtliga utrymmen kan uppleva stridigheter och konflikter när någon grupp anser sig ha anspråk på ett visst utrymme som ”tillhör” någon annan grupp eller på grund av en upplevelse av ojämlik behandling mellan områdena (Storey 2012).
Ett aktuellt exempel på en stat där det pågår ett komplext krig är Syrien. Flint och Taylor (2018) beskriver Syrien som en ”failed state” som kommit att bli en produkt av kriget mot terror. I landet finns det många olika klaner med olika etniska och religiösa bakgrunder, vilka vill ha kontroll över olika delar av landet. Den syriska staten har svårt att hållas ihop på grund av detta. Det pågår både historiska anspråk av vissa marker och kulturella anspråk. Samtidigt som dess svaga regim försöker att kontrollera rebelliska städer behöver den hantera utomstående politiska makter såsom USA och Ryssland.
Ett annat exempel för att belysa betydelsen av makten över marken handlar om hur makt kan ändras över tid. På 1500-talet skapade Michelangelo en staty till Florens regering, föreställande David från bibelberättelsen om David och Goliat. Statyn ställdes utanför regeringspalatset i Florens och kom att representera ”lilla Florens” motstånd mot större makter, i synnerhet Rom. Idag är statyn en av de mest populära turistattraktionerna i hela Italien. År 2010 hävdade den italienska regeringen i Rom äganderätt av statyn. Att Florens stadsregering inte kunde anses äga statyn visar på hur stark den territoriella suveräniteten är i vår moderna värld. Eftersom Florens numera inte är en egen republik utan ingår i staten Italien har Florens inte längre någon makt över sin mark, det är bara en stad i Italien bland många – och suveräniteten tillhör staten (Flint & Taylor 2018).
Samtidigt som staternas makt över sina territorier fortlöpande omförhandlas i och med globaliseringen är likväl makten över marken en viktig fråga för individer, grupper, regioner och stater. I och med hur mark har delats upp med gränser utan hänsyn till individers och gruppers olika sociala faktorer kommer gränser att fortsätta att utgöra konfliktområde. Det är inte staters existens som är problematiskt, snarare deras storlek och, som i flera fall, behovet av uppdelning till nya, fler stater, när en stat blir alltför instabil på grund av dess befolknings centrifugala element (Storey 2012).
Storey, D. 2012. Territories. The Claiming of Space (2 uppl.). Routledge, New York.
Flint, C. & Taylor P. J. 2018. Political Geography. World-economy, Nation-state and Locality (7 uppl.). Routledge, New York.
Essä, kurs i Geopolitik och internationella relationer
HT 2020
Här behandlar jag frågan om nationer, i beteckningen folkgrupper, och nationalism kopplat till relationen mellan turkar och greker på Cypern. Ur en geopolitisk infallsvinkel tydliggörs den valda konflikten, mot bakgrund av hur stater, nationer, nationell identitet och nationalism påverkar geopolitiska skeenden.
Essä, kurs i Internationella relationer
HT 2020
Thesis in International Law, 30 HE Credits
Jan - jun 2015
What does the ‘right to seek asylum’ involve? Where can it be found and does it even exist? Does it apply extraterritorially and what legal rights and obligations of states follow from the concept?
The examination made is applied to the situation where refugees and asylum-seekers are on board government ships on the high seas due to rescue operations or interceptions, two situations that are not uncommon.
The study is based on international law, but due to the fact that most maritime migrants head for Europe, an examination is also made whether the concept has a wider meaning under general European law.
